Ja, jag vill leva jag vill...

Idag vann (...nåja) och genomförde Benjamin sitt andra lopp under Klågerupsdagen och nationaldagsfirandet där. Farfar kom och genomförde det halvkilometer långa loppet, med Benjamin i vagnen. Den tappre löparen (Benjamin då) somnade dock under strapatsen och när han kom i mål och speakern ropade upp hans namn, sov han som en liten stock...Det var annat än han gjorde när han blev till...och det tackar vi för...alla vi som har Benjamin i våra liv. Puss på dig min gosse!

Farfar och Benjamin bryter mållinjen

Igår var jag ute med jobb. Alltid trevligt. Fast det var lite dåligt med den manliga uppslutningen, med den följden att jag var ensam med 12 kvinnor. En idealsituation skulle många säga, men faktum är att det skulle vara mycket trevligare med lite jämnare könsfördelning. Inget ont om mina kollegor, men så ser inte världen ut...

Swing Inn - en plats för andra men inte för mig

Efter en trevlig middag, fick vi fribiljetter till Swing Inn (gamla Statt, i Malmö). Klockan var ju inte allt för mycket och jag tror, av tillströmningen att döma, att vi 8 som gick vidare var bland de första på stället. Vi beställde in lite goda drinkar och satt och småpratade. Ju längre tiden gick, desto mer förfärade vi oss över vilket klientel som rör sig i denna lokal. Faktum var att jag fick ångest - att någon gång i livet bli så övergiven att detta är sista utvägen. Så - om inget oförutsett händer, lär ni inte se mig på Swing Inn mer - men tack ändå för fribiljetten!
OBS! Personerna på bilden har inget samband med texten, för det är mina underbara vänner och kollegor. Bilden är också medvetet suddig...för att ingen ska finnas här utan att vilja det...!

_ _ _

Dagens ögonbrynshöjare:
Snälla Gud, var barmhärtig över de människor som är så ensamma i världen att de måste ragga på köttmarknaden på Swing Inn Nightclub i Malmö! Låt dem finna sällskap fort!!!

_ _ _